raphael

Ni talar om det som om inget har hänt.
Nätter - Jag tänker på dig
Dagar - Jag tänker på dig
I skolan - Jag tänker på dig
Utomlands - Jag tänker på dig
Hos Viktor - Jag tänker på dig.

Jag fattar inte varför alla har lyckats gå vidare förutom jag.
Jag vet att du inte vill att jag ska tänka så.
Du var inte en sådan människa.

jag har alla dessa frågor jag vet att jag ALDRIG kommer få svar på,

Varför var jag inte hos er mer?
Varför började jag inte säga att jag älskar dig lite tidigar, kanske några år tidigare?
Varför var du tvungen att lämna oss här?
Varför försvann du när mamma och pappa precis dök upp?
Varför kunde du inte sagt några sista ord?
Varför under mitt första gymnasieår?
Varför kan jag inte släppa dig?


Jag vill minnas, men jag vill inte plågas.

Jag saknar dig och varje gång jag besöker farfar i reftele så känns det så tomt.
Du fattas liksom.
Farmor, du ska veta att jag saknar dig och att jag önskar jag kunde fått mer tid med dig innan du försvann.
Du var helt enkelt bäst! <3